Mer om könsmaktordningen

Det finns många vantolkningar och missförstånd kring begreppet könsmaktordningen, i synnerhet i händerna på de som menar att samhället inte är ojämställt eller som inte erkänner gruppen mäns större makt och inflytande.

För oss betyder begreppet inget annat än ett förtydligande av begreppet ojämställdhet. Det anger på ett mer uttryckligt sätt att samhället och våra liv ännu påverkas av och ordnas utifrån vilket kön vi fötts med samt vilken sexuell läggning vi har, och att detta ordnande får olika konsekvenser för kvinnor och män i frågor om  makt, inflytande och värde.

Könsmaktordningen är alltså inget annat ett begrepp som beskriver tillståndet i ett samhälle där det råder ojämställdhet. Det är inte konstigare än att tala om att det i ett rasistiskt samhälle på motsvarande sätt råder en hudfärgsmaktordning.

Könsmaktordningen är alltså ett tillstånd som upprätthålls genom handlingar, alltså genom ett görandet. Därför har det alternativa begreppet könsmaktordnandet lanserats.

Ett vanligt missförstånd är att könsmaktordnandet enbart medför makt och privilegier för män. Vi menar att könsmaktordnandet ger män större chanser till makt och inflytande i förhållande till kvinnor men att det också samtidigt skadar och medför svårigheter för många män. Könsmaktordnandet omfattar till exempel att fäder ofta ses som andrahandsföräldrar, vilket på en rad olika sätt kan bidra till svårigheter i familjerelationer och som färgar till exempel frågor om vårdnad i samband med separationer.

Ett annat vanligt missförstånd är att könsmaktordnandet enbart avser förhållandet mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Könsmaktordnandet avser i själva verket också förhållandena inom dessa grupper. Könsmaktordnandet påverkar maktförhållanden och ageranden mellan män, och är en viktig faktor till att förstå mäns våld mot män liksom homofobi.

Vidare är det ett vanligt missförstånd att det enbart är män som står för könsmaktordnandet - i själva verket bidrar individer av bägge könen. Men mer avgörande är kanske att könsmaktordnandet starkt påverkar traditioner, tankesätt, normer och praktiker i en lång rad samhällsinstitutioner såsom arbete, trossamfund och religion, idrott, skola med mera. Därför är avskaffandet av könsmaktordnandet också en strukturell och politisk fråga.